Nybyggare fick gratis mark, jakt- och fiskerätt samt skattefrihet i upp till 30 år. Det var lockande för den vid kusten som var villig att satsa tid för att kunna få egen mark. Man sökte sig då längst älvdalarna inåt landet. Redan från ca 1771 fanns personer boende i Storträsk, enligt Tillgrens bok. De blev kvar resten av livet.

Mark utsynades under sommarhalvåret 1776, framgår det i några källor. Det formella kom på papper först året därefter (1777). Exakt var man bosatte sig är inte fastlagt. Första fastigheten hade Nr 1 och därefter vid avstyckning/delning tillkom Nr 2 etc. I Tillgrens bok finns karta och referenser som vi haft svårt att tyda när de gäller fastighetsbildningen.

Den förste nybyggaren i Storträsk blev alltså Jakob Svensson (1747-1810) från Tuvan. Han gifte sig 1771 med Katarina Andersdotter (1750-1838). Makarna hade barnen Sven (1772-72), Margareta f. 1774, Anna Katarina f. 1776, Anders (1781-81), Per f. 1783 samt Eva Marta (1787-87).

Anders bror med fru anslöt några år senare från Tuvan men flyttade sedan tillbaka efter redan fyra år.

De fann åkermark på norra sidan av träsket på västra änden. Marken bestod av sand och var beväxt med gran och björk. Marken var stenbunden. Ytterligare åkerjord fanns på en udde i yttre änden av träsket. I Storträskälven fanns tjänligt kvamställe och vid samma bäck fanns röjningsland som kunde ge 4 skrindor hö. På Storklintmyran, som låg söder om kvarnstället, fanns 6 skrindlands naturlig slåtter. På Långhultmyran, från Talludden till Gräsbäcken, fanns 7 skrindlands naturliga ängar. Vid Andersträsket fanns äng som gav 2 skrindland hö, och vid A vabäcken röjningsland som också kunde ge 2 skrindland. På platsen fanns 2 skrindor naturlig slåttermark, och öster om Avan fanns likaså 2 skrindor. Vid Storträskkärret fanns 4 skrindor hö, varav 2 behövde röjas och 2 var naturlig slåtter. Vid Pjäsörbäcken, ”Piässörbäcken,” fanns röjningsland som gav 8 skrindor och vid Vällingån, ”Wällingträskälfwen,” 5 skrindor röjningsland. Söder om Storträsket fanns naturliga ängar som gav 5 skrindor hö. Tillräckligt mulbete fanns väster och söder om Storträsket. Det fanns ingen i närheten som led intrång av nybygget varför Jakob Svensson hänvisades till landshövdingen för att söka om tillstånd och frihetsbrev.

Fler familjer – tidigt i historien, avstyckning 1790

Redan 1790 såg den första nybyggaren till att sälja halva sin fastighet till Erik Eriksson och dennes hustru i Kågeträsk (f 1743). Erik Eriksson dog innan flytten och till Storträsk flyttade 1794 hustrun Anna Persdotter (f 1745) tillsammans med sonen Anders Eriksson (f 1771) och dennes hustru Catharina Östensdotter. De fick många barn, födda i Storträsk mellan 1795 och 1816. Som en parentes så kan man se att Anders lät utsyna Andersträsk, där träsket redan vid den tiden hade fått det namnet.

Genom barnens giftermål och gårdsbildningar växte Storträsk från en ensam nybyggarfamilj till en by. Eriks bror Olof var två år yngre och blev nybyggare i Långnästräsk.

Full klarhet har vi väl inte om namnet men det förekommer lite olika refereser som t.ex. Pjäsörbäcken, Piässörbäcken (år 1776) [jfr umesamiskan], Beässure ’Näversjön’ i Arvidsjaur].

Källa: Skellefteå Socken, 1650-1790, Ulf Lundström, 2001

Bild: Kyrkbok fr 1818-1826 där hustrun till första inflyttaren (Jakob Svensson) bor i Storträsk Nr 1 och att hon där blivit änka år 1810. Storträsk upptar 2 sidor i kyrkboken. Andersträsk följer på efterföljande sida med 16 personer, varav 2 dött under angiven period.

Källa: Skellefteå landsförsamling (AC) AI:6b (1818-1826), sida: 468

Böcker om Storträsk

De kända böcker som finns om Storträsk är tre till antalet. Den första av Gustav Tillgren från 1993, Storträsk historia, med referenser till hur byn kom till och vem som bott här vid olika tider. Fokus är på att redovisa bakåt i tid och hitta anfäder och anmödrar.

Dess för innan ska också Ellida Markstedt har ha fattat pennan och tecknat ned sina memoarer. Ett utdrag finns i Storträskboken, sid 79ff, och beskriver händelser från 1929 till kring slutet på 70-talet.

Till det kom det arbete som gjordes i en studiecirkel*) i byn när seklet var ungt, år 2002, för det gångna seklet dvs 1900-talet. Resultatet blev en inbunden bok ”Storträsk 1900-talet”, ofta kallad Storträskboken.

Senast utkommen är Solveigs bok (2014), om livet i Västerbotten av Solveig Quensel. Solveig har rötterna i vänstra delen av Storträsk, på Kläppen och hette Markstedt som barn.

Till det kommer många andra källor, t.ex. de stora tunga böckerna ”Bygd och folk” med texter om vem som bott i vilka fastigheter under 1900-talet samt foton i svartvitt. Den boken kom i flera utgåvor och som regel finns bara de fastigheter med som önskade få vara med (och betala för det). Till det finns via Skellefteå museum mycket och även nyare och äldre av t.ex. Ulf Lundström i Skellefteå.

Byns eget bibliotek

De flesta av böckerna finns i byagården i Storträsk för utlåning. Där finns också böcker om andra byar som t.ex Ullbergsträsk och om Jörn.

På en lista skriver man in vad och när man lånar något.

*) Med vid träffarna var Sure Liindmark, Barbro Lindmark, Göran Lindmark, Verda Lindström, Holger Lindgren, Marianne Lindfors, Ruth o Bengt Bohman, Gunnel o Paul Bohman, Kjell Bohman, Maj-Britt Bohman, Folke Bergkvist, Ture Lundgren, Rune Markstedt, Bojan Brännström, Magda Lundmark och Lola Högberg.

<– Tillbaka till startsidan